Song – Wisa

Poems by Olof von Dalin translated by Alan Crozier

Song 

Magpie sits on the old church spire,
The goose in the oven roasting;
And he who has his heart’s desire
Has no need for idle boasting. 

Come, my dear, let the dancing start
And set the floorboards squealing.
Don’t mock a man with a lovesick heart,
For I myself know that feeling. 

Hoist the sail while the wind is fine,
I put my trust in my cruiser.
You take yours and I’ll take mine
And devil take the loser. 

Sailing over the surging foam
From Gothenburg to Canton,
He who thinks of his love back home
He need not scowl or rant on. 

Birds are singing in the glade,
And fruit trees spreading their flowers.
My thoughts go to my darling maid
And future happy hours. 

Sit down here upon the ice,
’Twill keep your head from freezing.
If my angel were not so nice,
I’d find one much more pleasing. 

Wisa

Skatan sitter på kyrko-torn
Och Gåsen läggs i en gryta:
Och den som har sitt hjerte-korn
Behöfver dermed ej skryta

Lilla Wän, kom tag i ring,
Och dansa gålfwet i splitter:
Gör inte narr af hjerte-sting
Jag känner bäst hwar det sitter.

Hiss upp segel, nu ha wi wind,
Jag wågar alltid på skutan:
Hwar tar sin, så tar jag min,
Och stackar den, som blir utan.

Hafwet swallar och skeppet far,
Från Götheborg och til China:
Och den sin Wän i tankar har,
Kan intet rasa och flina.

Foglen sjunger i grönan lund,
och qvisten börjar att bära:
Jag tänker på hwar rolig stund,
Som jag lär få med min kära!

Sätt dig neder i bara snön,
Så fryser du ej om pannan:
Och om min Ängel ej wore skön,
Så tog jag säkert en annan.